TVIST VID VÅRDNAD

Ibland uppstår det tvist mellan föräldrar om vem som ska vara barnets vårdnadshavare. Vid sådana vårdnadstvister är det barnets behov och perspektiv som väger absolut tyngst. Lagens utgångspunkt är att det är barnets bästa, inte föräldrarnas, som ska tillgodoses. Vid tvist ska du i första hand ska du vända dig till Socialtjänsten i din kommun. Kan tvisten inte lösas där går ärendet vidare till domstol.

Vad är en vårdnadstvist?
En vårdnadstvist är en rättslig process som kan leda till att ärendet behöver avgöras i domstol. Vårdnadstvister uppstår oftast efter att föräldrar separerat eller genomgått skilsmässa. Det kan bli svårare för dem att ta gemensamma beslut när de inte längre lever tillsammans. Ibland kan föräldrar gått isär p.g.a. särskilt krångliga konflikter som också kan bidra till samarbetssvårigheter. Gemensam vårdnad anses bäst för barnet och självklart hade det varit mest gynnsamt ifall föräldrar kunnat enats, men verkligheten ser tyvärr sällan ut så.

5 punkter som tas hänsyn till vid beslut om vårdnad

1. Föräldrarnas samarbetsförmåga i frågor som rör barnet, desto mer konfliktfritt samarbete, desto större chans till gemensam vårdnad.
2. Om en förälder hindrar barnet från att träffa den andra föräldern finns chansen att umgängessabotage blir aktuellt, något rätten tar allvarligt på.
3. Föräldrarnas egna önskemål kan också bli avgörande, om båda vägrar gemensam vårdnad får inte rätten besluta om det. Vid ensam vårdnad beslutas också om umgängesrätt för den andra föräldern, som normalt har rätt till umgänge med sitt barn.
4. Rätten ska alltid bedöma utifrån barnets bästa och barnets intresse har alltid företräde.
5. Barnets vilja väger tungt i förhållande till ålder och mognad.

Vad innebär det att vara vårdnadshavare?

Vårdnadshavarna är oftast barnets föräldrar men kan också vara en utomstående i särskilda situationer. En vårdnadshavare är den (eller de) som har det juridiska ansvaret för barnet. Antingen en förälder, bägge föräldrar eller någon utsedd av domstol. Det senare kan ske ifall bägge föräldrar dött eller om de inte är kapabla att ta det ansvar som åligger dem.

Som vårdnadshavare innebär ansvar för barnets personliga förhållanden, hygien, hälsa, behov, utbildning m.m. Det består av en rätt till omtanke, trygghet och en plikt att inte låta barnet bli utsatt för kränkningar. I takt med att barnet växer och blir äldre är det viktigt att som vårdnadshavaren lyssna och respektera barnets vilja och önskemål. Som vårdnadshavare har man ansvaret över kontakt med myndigheter, sjukvård, skolgång, hantering av viktiga dokument etc.

Vad innebär ensam vårdnad?
När någon får ensam vårdnad över barnet innebär det att föräldern är ensam vårdnadshavare över barnet. Det innebär inte att den andra föräldern har förlorat sin rätt att umgås med barnet. I samband med att vårdnadstvisten reds ut beslutas vanligtvis hur umgänget för den andra föräldern ska se ut. Föräldern med ensam vårdnad har det ansvar som åligger en vårdnadshavare. Det innebär ett juridiskt ansvar över barnet samt ett ansvar för en god uppfostran. Vårdnadshavaren ska säkerställa att barnets behov uppfylls på bästa möjliga sätt.

Hur uppstår vårdnadstvister?

En vårdnadstvist uppstår ofta när en eller båda parter ser sig som bättre lämpade att fatta beslut för barnet, eller att den ena eller båda anser att den andra vårdnadshavaren inte har förmåga eller omdöme att fatta aktuella beslut. Ofta handlar det om boendefrågan men det kan också röra allvarliga saker som misskötsel av barnet eller missbruk. Föräldern kan då ansöka om att få ensam vårdnad istället för gemensam vårdnad.

Rent rättsligt uppstår en vårdnadstvist när en stämningsansökan lämnats in till tingsrätten, d.v.s. när en förälder ansöker om ensam vårdnad. Efter ansökan kan det huvudsakligen leda till två konsekvenser.

1. Den andra föräldern kan godkänna ansökan vilket leder till att ansökande förälder får ensam vårdnad ifall det är i linje med barnets bästa. 
2. Den andra föräldern godkänner inte ansökan och därmed sätts processen med vårdnadstvist igång.
3. Domstolen kan döma:

Gemensam eller ensam vårdnad om barnet
Gemensam vårdnad är huvudregel och det måste därför finnas relevanta skäl för att ensam vårdnad ska bli aktuellt. Rätten får inte besluta om gemensam vårdnad ifall en eller bägge föräldrar vägrar. Som vårdnadshavare finns ett ansvar för barnets personliga förhållanden vilket bl.a. innebär både en rätt och skyldighet att bestämma i frågor kring barnet. Vårdnadshavaren måste tänka på den andra förälderns och barnets vilja samt önskemål.

Rätt till umgänge med barnet
Bara för att en förälder får ensam vårdnad innebär det inte att den andra föräldern inte får träffa barnet. Tvärtom vill domstolen att båda föräldrar ska träffa och umgås med barnet för barnets bästa. Det är endast i särskilda fall umgängesrätten går förlorad, när en risk för att barnet far illa finns. Sådana särskilda fall kan t.ex. vara att barnet skadas av umgänget, där sexuella övergrepp, våld eller liknande förekommit m.m.

Var barnet ska bo
Det är upp till domstolen att alltid sätta barnets behov i första hand och se till barnets bästa samt barnets rätt till skydd. För små barn, under tre år, finns en rekommendation om att inte ha växelvist boende. För äldre barn, som tumregel över 12 år, finns en större möjlighet att påverka vårdnadstvisten och boendefrågan. Det är alltså upp till domstolen att besluta hos vem barnet ska bo ifall de inte kan enas på egen hand.

Vad innebär barnets bästa vid vårdnadstvister?
Domstolens uppdrag är att utifrån båda parters berättelser bedöma vad som är bäst för barnet. Det är alltid barnets bästa som står i centrum i domstolen, inte vem som har mest rätt eller fel av föräldrarna. Det är upp till rätten att göra en helhetsbedömning av situationen och beakta barnets rätt till en god framtida utveckling.

Barnets vilja
Barnets vilja kan ha betydelse för utgången i målet eftersom det är något rätten ska respektera. Vilken betydelse barnets vilja anses ha beror på barnets ålder och mognad. Desto äldre barnet är, desto mer hänsyn tar rätten till vad barnet vill och vie versa. Det är viktigt att skilja på ålder och mognad eftersom barn ibland inte har den mognadsgrad som krävs för att rätten ska beakta dennes vilja.

Barns vilja mellan 11 och 14 år har i praktiken ansetts ha betydelse. I de flesta fall har domstolen dömt såsom barnet önskat. Generellt bör barn under 12 år inte delta i rättegång eftersom de allmänt sett inte anses nå upp till tillräcklig mognad. I andra fall har dock yngre barns vilja haft en avgörande betydelse och i vissa fall har barnen varit så unga som sex år. Viktigt att påpeka är att domstolen lägger större vikt vid barnets vilja när den överensstämmer med barnets bästa.

Barnet har rätt till en egen uppfattning om sina föräldrar
Smutskastande och påtryckningar från barnets föräldrar hör inte till ovanligheterna, ifall föräldrar gått isär med stora konflikter. Det kan vara enkelt att framställa den andra föräldern negativt inför barnet, för att försöka få barnet att välja sida. Det är något som absolut bör undvikas eftersom barnet har rätt till en egen uppfattning om sina föräldrar. Det kan i relation till detta hända att barnet inte vågar säga vad han eller hon verkligen vill, med risk för att såra en förälder. I andra situationer kanske barnets vilja inte stämmer överens med barnets bästa.

Barnet anses må bäst vid gemensam vårdnad
Rätten tittar på behovet av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Gemensam vårdnad anses främja kontakt med båda föräldrar, vilket ligger i barnets intresse.

Finns det en risk för att barnet far illa?
Rätten undersöker risken för att barnet eller annan i familjen utsätts för övergrepp, att barnet förs bort utan lov eller på annat sätt far illa. Den 1 januari 2020 kommer dessutom barnkonventionen att bli svensk lag vilket kan leda till att barnet blir ännu mer hörd.

Begreppet barnets bästa inkluderar främst:

1. Det som ligger i barnets bästa intresse.
2. Barnets vilja och önskemål, i förhållande till ålder och mognad.
3. Barnets behov av en god relation till bägge föräldrar.
4. Ifall barnet kan komma att bli utsatt för eventuella risker.
5. Barnets behov till en god utveckling.

Att själv genomföra en vårdnadstvist är påfrestande och du bör om möjligt ta hjälp från en jurist inom familjerätt. Det är dessutom en känslig process vilket kan leda till upprörda känslor. I flera vårdnadstvister är det vanligtvis ord mot ord som gäller, vilket gör det extra viktigt att framställa det som skett samt aktuella omständigheter på ett sakligt vis.

Hur går processen till?

1. Samarbetssamtal

För att hindra vårdnadstvisten att nå domstol, finns möjligheten till samarbetssamtal som syftar till att få föräldrar att komma överens kring frågor som rör barnet. Ett alternativ är också att en medlare hjälper till. Notera att det under processens gång alltid finns tillfälle att nå en överenskommelse och därmed avsluta målet. Samarbetssamtal sker hos kommunens familjerätt. Föräldrar har också möjligheten att gå i familjeterapi där fokus ligger på att förbättra deras relation. Det är helt gratis och sker så länge föräldrarna önskar.

Det går att avtala för barnets bästa. Ifall föräldrar enas kring boende, umgänge och vårdnad kan familjerätten hjälpa till att skriva ett avtal. På samma sätt som domstolsbeslut blir avtalet hos familjerätten också juridiskt bindande, ifall socialnämnden godkänner avtalet.

2. Stämningsansökan

Ibland kan det dock verka hopplöst, konflikten kanske är mer djupt rotad och samarbetssamtalen kanske inte leder någon vart. Då börjar vårdnadstvisten genom att en s.k. stämningsansökan skickas till tingsrätten. I ansökan skrivs det ena föräldern vill att rätten ska besluta om och varför det är bästa alternativet. Den andra föräldern får chans att svara på ansökan genom ett s.k. svaromål.

3. Tingsrätten kallar till ett första möte (s.k. muntlig förberedelse)

Tingsrätten bokar tid för ett möte där målet gås igenom. Föräldrarna hörs bägge och återigen försöker man få parterna att bli ense. Syftet med mötet är att föräldrarna ska dela med sig till domaren vad de anser barnets bästa vara. Det kan i detta skede hända att föräldrarna lyckas nå en lösning. Om lösningen överensstämmer med barnets bästa kan målet avslutas. Ifall föräldrarna fortfarande inte kommer överens kan rätten fatta ett tillfälligt beslut om vårdnad, umgänge och/eller boende som gäller under processens gång.

4. Socialnämnden genomför en utredning

Utredningen går ut på att ta reda på vad barnets bästa faktiskt är. Det är en omfattande utredning som sker genom samtal med familjen, närstående och t.ex. skolpersonal. Den tar minst några månader och mynnar sedan ut i en rekommendation till tingsrätten som ligger till grund för bedömningen. Ju äldre barnet är desto större inflytande får barnets vilja.

5. Huvudförhandling

Efter utredningen tagits emot av tingsrätten bestäms datum för rättegång. Under rättegången läggs bevisning fram och parterna samt vittnen hörs. Rättegången tar ofta flera månader och ibland upp till ett år ifall det är mer komplicerade fall.

6. Domen avgörs

Rätten överlägger och når ett beslut efter huvudförhandling skett. Domen skickas sedan till föräldrarna och i domen hanteras vanligtvis alla frågor föräldrarna är oense om. Ibland handlar det bara om vem som ska vara vårdnadshavare och i andra situationer är det mer detaljrikt t.ex. om var barnet ska lämnas och hämtas, fira högtider m.m.

7. Eventuell överklagan

En överklagan kan ske ifall en förälder är missnöjd med domslutet inom tre veckor. Då går processen vidare till vår andra instans, hovrätten. Hovrätten gör en ny bedömning, men utgår från socialtjänstens och tingsrättens samlade material.

Hur lång tid tar en vårdnadstvist?

Det är en väldigt lång process ifall en vårdnadstvist fullföljs och ett tips är därför att tidigt komma överens om en lösning. Varje vårdnadstvist är unik och processen skiljer sig åt. Ibland löses konflikten på ett par månader samtidigt som det i andra fall kan hålla på över ett år. Det beror på situationens komplexitet och diverse omständigheter. I de fall vårdnadstvisten når domstol tar det vanligtvis ett år innan ett beslut nås. Om överklagan till hovrätten sker brukar det dröja ytterligare sex månader.

Hur fördelas rättegångskostnaderna?

Oftast står föräldrar själva för sina rättegångskostnader, oavsett vinnare. Det finns dock undantag, t.ex. ifall en förälder medvetet saboterat processen genom att stämma den andra föräldern för ensam vårdnad flera gånger. För hjälp att betala kostnaderna finns statlig rättshjälp som går att ansöka om för den med begränsad ekonomi. I vissa fall täcker även privat hemförsäkring rättegångskostnaderna.

Från och med 1 januari 2022 börjar en ny lag om informationssamtal att gälla. Informationssamtalet ska genomföras med föräldrar som inte bor tillsammans och som inte är överens om vårdnad, boende och umgänge med barnen.

Du kommer att kunna boka informationssamtal via din kommun från och med 1 januari 2022. Du kommer att kunna boka både via e-tjänst och via en blankett som du fyller i och skickar till familjerättsenheten.

Under informationssamtalet får ni som föräldrar information om aktuell lagstiftning, hur en utredning om vårdnad, boende och umgänge går till och hur barnet kan påverkas av en konflikt mellan föräldrarna. Ni får också information om annat stöd som kan vara till hjälp i samarbetet mellan föräldrar som inte lever tillsammans.

Syftet med informationssamtalet är att ni ska hitta den lösning som är bäst för barnet i frågor om vårdnad, boende och umgänge.

Båda föräldrarna deltar i informationssamtalet

Ni som föräldrar deltar gemensamt i samtalet. Om det finns särskilda skäl till varför ni inte kan ha ett informationssamtal gemensamt, ange detta genom att kontakta familjerätten eller genom att ange det i samband med att du bokar samtalet. Särskilda skäl kan till exempel vara att det har förekommit fysiskt eller psykiskt våld eller att en förälder bor långt bort.

Du får ett intyg efter samtalet

Efter samtalet får du ett intyg på att du har deltagit. Du behöver intyget för att kunna framställa yrkanden om vårdnad, boende och/eller umgänge med dina barn vid en tvist i domstol.

© GO ON AB™